Bormio

Bormio är en av få alporter som var en stad långt innan den blev en skidort. Källorna här har badats i sedan romersk tid — Plinius den äldre skrev om dem och Leonardo da Vinci ska ha bott vid Bagni Vecchi 1493 — och den gamla stadskärnan med sina gränder och stenhus ger en helt annan känsla än den planerade liftbyn. Du bor i en riktig stad i Alta Valtellina, inte i ett skidcenter byggt runt en gondol.

Åkningen: smalt, brant och med enorm fallhöjd

Där Livigno är brett är Bormio smalt och brant. Skidområdet är kompakt — omkring 50 km pist och ett dussin liftar — men det staplas på höjden. Från Cima Bianca på 3 017 m ö.h. ner till staden på cirka 1 225 m ö.h. är det 1 817 m fallhöjd i en enda sammanhängande nedfart på 8,5 km — Italiens största åkbara fallhöjd, enligt liftbolaget. Fördelningen lutar åt rött — 13 röda pister mot 10 blå och 7 svarta — men liftbolaget har tre nybörjarområden, en barnzon och en funslope. Bormio är ändå en ort för den som redan kan och vill ha långa, branta nedfarter snarare än breda cruisebackar.

Stelvio — den backe som faktiskt är brutal

Ortens signatur är Stelvio, störtloppsbacken som sedan 1993 nästan varje säsong varit en av höjdpunkterna i alpina världscupen. Undantaget var 2025/26, då OS-förberedelserna tog backen; enligt liftbolaget är världscupen tillbaka säsongerna 2026 till 2029. Den räknas som en av tourens tuffaste: 3 230 m lång, 986 m fallhöjd från start på 2 255 m ö.h. till mål på 1 245 m ö.h., upp till 60 % lutning och fart över 100 km/h. Enligt liftbolaget ingår Stelvio i den 8,5 km långa nedfarten från toppen till stan, och det är den enda nedfarten i regionen som förtjänar ordet brutal på allvar. För en riktigt van åkare är den ensam värd resan; för alla andra är den mest något att titta på.

Det olympiska sammanhanget

Bormio var den olympiska arenan för herrarnas samtliga alpina grenar under Milano Cortina 2026 — störtlopp, super-G, storslalom, slalom och kombination kördes alla på Stelvio — och orten var även arena för skidalpinism.

Det märks säsongen 2026/27: enligt Bormio Ski byggs en ny lift mellan Ciuk och La Rocca under säsongen, och sittliften vid Pian dei Larici byts ut, från 1 800 till 2 400 personer i timmen. Stäm av läget inför bokning om du vill vara säker på att slippa byggarbeten.

Baden gör orten

Det som skiljer Bormio från de flesta skidorter är att dagen inte behöver sluta i backen. Termalbaden är en egen anledning att komma hit: nio varma källor och tre anläggningar — QC Terme Bagni Vecchi uppe i sluttningen i grannkommunen Valdidentro, med utomhuspooler och utsikt över dalen, QC Terme Bagni Nuovi och Bormio Terme nere i staden. Efter en dag med 1 817 m fallhöjd i benen är det ett svårslaget sätt att avsluta, och det är en sida av Bormio som Livigno helt saknar.

Bormio eller Livigno

De två orterna delar region men löser olika resor. Bormio är smalare och brantare, med stad, bad och fallhöjd; Livigno är bredare, mildare, snösäkrare och tullfritt. Hur de hänger ihop — och att det är två skilda liftsystem trots ett gemensamt Alta Valtellina-pass — reder regionens hubbsida ut, och hur du tar dig hit står i guiden till att ta dig till Alta Valtellina.